Livet knallar på

Har inte fått till några bra bilder, för de fyrfota far fram som virvelvindar här hemma Samma sak ute – det går undan. Ska göra några tappra försök närmaste dagarna…

Vi pysslar med lite av varje. Dels mina vanliga rutiner, som jag behöver för att fungera till kroppen och så lite småpyssel för att få livet med en liten valp att bli bra. Mini får sina vanliga promenader, förutom att söndagslångisarna med stora hundgänget är avkortade. Vill inte vara borta för länge med valp ensam hemma – även om Polly tycker det är mysigt att vara själv. Man får nämligen märgben då Hon blir så glad, så glad när min jacka åker på, för då vet hon att det vankas gott och hon hoppar jämfota av glädje och har så bråttom, så bråttom att få sitt ben att hon springer fram och tillbaka till fällen där jag lägger benet. Det är nästan så hon blir besviken den turen hon bruka få följa med ut på

Ibland får Polly följa med på en liten kort tur tillsammans med mig och Mini – bland tar jag ut Polly själv. Även om Polly tycker det är kul att vara ute med Mini och kuta efter henne, så behöver Polly upptäcka världen lite i sin egen takt och hinna kika på saker, även om det är lite kusligare utan “storasyrran”. När Mini är med går allting så fort, så då hinner Polly knappt kolla sig omkring för då ska det bara busas. Om inte Mini springer för fort, för då kommer Polly till matte och klagar – inte lätt att vara liten inte

Många små och korta träningpass har det blivit sista tiden – jag känner att jag börjar vakna till liv lite grann igen och det är kul, men jag behöver bli mer taggad. Hoppas bli det när lite andra saker som ligger framför mig är förbi och förhoppningsvis löser sig till det bästa. Annars är det mest inomhusträning som gäller, såsom lite småsaker med Polly – ståträning och bordhantering inför kommande utställningar, sitt, ligg och kontakt. Polly är superduktig – så klart Lite mer “ta det lugnt-träning” med Mini, träna stadga i sitt och ligg och att inte stressa sig igenom moment. Fröken Mini har ofta väldigt bråttom i allting hon gör och behöver sakta farten betydligt så hon hinner tänka lite mer och inte försöka forcera igenom hela registret av vad hon kan när hon väl får vänta lite. Det går framåt, om än ibland lite långsamt – men vi har inte bråttom. Mini är lättlärd och är superduktig, men behöver lära sig att stanna upp och koncentrera sig på en sak i taget . Matte behöver träna på att inte alltid låta Mini få sin vilja fram när det gäller vissa saker och framförallt när det gäller bollen, för den ger nämligen lätt lite maniska tendenser och ska nog mest användas som extra superbelöning och inte till enbart lek – den stressar. Mini vill gärna få saker kastade åt sig så hon kan kuta efter och hämta, men lagom är bäst – det gäller det mesta. Mini är lite splittrad just nu, men det hör nog dels till åldern som 1-åring och dels till att hon troligtvis kommer löpa inom snar framtid.

Det allra roligaste är ändå att Mini och Polly blivit så bra kompisar och fungerar så bra tillsammans – det gör mig superglad. Dom blir glada att träffas om dom varit ifrån varandra en liten stund, dom busar ihop – allt från brottningsmatcher, till dragkamper och jaga-lekar. Numera säger Mini mest bara ifrån om hon verkligen vill vara ifred eller verkligen vill ha sin leksak/ben själv – men ofta slutar smågräl ändå i en hög av bus. Numera kan dom till och med sova nära varandra och ibland tom precis bredvis varandra. Mini får inte längre frispel om Polly kommer för nära när Mini sover – och det är ett enormt framsteg

En suddig bild på en väldigt söt liten Polly. Det var lite kusligt i ekbackarna idag, när inte Mini var med och busade runt:)

 

~ av heffaklumpens den 15 januari 2012.